Varför GNU/Linux

av Jani Kärki — 2017-04-28
Senast uppdaterad 2017-12-21

Ursprunglig artikel på engelska

Innehåll:

• Introduktion
• Översikt av skäl att använda GNU/Linux
• GNU/Linux är fri programvara
• Äger du ditt operativsystem?
• Anpassning
• Mjukvarustöd
• Säkerhet
  • Mindre utsatt
  • Linus lag
• Gemenskap & användarsupport
• Kraftfulla verktyg
• Återuppliva en gammal dator
• Lär dig om operativsystem
• GNU/Linux inom statlig verksamhet
• GNU/Linux inom utbildning
• Svar på argument emot använding av GNU/Linux
  • “Jag behöver program X men det fungerar inte på GNU/Linux.”
  • “GNU/Linux är svårt att använda.”
  • “Det är svårt att installera GNU/Linux.”
  • “Jag vill spela dataspel.”
• Resurser

Introduktion

GNU/Linux* är mitt val av operativsystem. I denna text ska jag förklara varför så är fallet, och min förhoppnig är att det kan inspirera någon annan att också använda det.

De viktigaste skälen till att använda GNU/Linux gäller för all fri programvara, för att de är relaterade till de friheter som överlåts till användaren med avseende på programvaran. Dessa friheter ger ofta upphov till sekundära skäl till varför det är fördelaktigt att välja GNU/Linux framför andra operativsystem.

Först måste vi dock definiera vad vi pratar om. Pratar vi om operativsystem i sig själva, eller snarare de hela ekosystemen som omger dem? Denna text lutar åt det senare, eftersom den riktar sig till användarna av operativsystem, snarare än datavetare som kan vara intresserade av operativsystem ur ett rent tekniskt perspektiv. Fallet för GNU/Linux är mycket enklare i en teknisk diskussion, eftersom det är tekniskt minst lika kapabelt som både Windows eller macOS. Det är om ekosystemet (tillgängligheten av, och kompabilitet med program) som frågor oftast uppstår.

* Jag kallar det “GNU/Linux” i denna text eftersom jag specifikt syftar på kombinationen av GNU och Linux (inte vilket OS som helst som använder Linux) och för att GNU-delarna av operativsystemet är viktiga för mig. Det är vanligt att syfta på GNU/Linux som endast “Linux”, men i denna text syftar “Linux” på endast Linux-kärnan.

Översikt av skäl att använda GNU/Linux

Nedan följer en snabb överblick av några av anledningarna att använda GNU/Linux istället för Windows eller macOS. Vissa av de behandlas vidare i efterföljade delar av texten. De är ungefärligt sorterade efter vikt och styrka, som jag ser det.

• Du äger ditt exemplar av det, och det är ditt för alltid (till skillnad från Windows och macOS, som licensieras, men ägs av deras respektive tillverkare).
  • Du kan använda det på dina egna villkor och göra vad du vill med det.
  • Du kan få det att göra vad helst du vill.
  • Du kan få det att se ut hur du vill.
  • Det har inga slutanvändaravtal eller licensavgifter.
  • Det kostar ingenting.
• Det gör ingenting utan att det bli tillsagt att göra det.
  • Det har inga automatiska uppdateringar (om inte du gör så att de sker).
  • Det spionerar inte på dig (om inte du installerar spyware).
  • Det har ingen reklam (om inte du installerar det).
  • Det startar inte om din dator automatiskt (om inte du instruerar det att göra det).
• Dess källkod finns fritt och till fullo tillgängligt för vem som helst att läsa, studera och modifiera.
• Det kontrolleras inte av något enskilt företag, utan av en gemenskap av användare och företag.
• Man behöver inte registrera sig eller ge ut personlig information till någon för att använda det.
• Man behöver inte vara beroende av ett enskilt företag för stöd (som i att underhålla programvaran).
  • Du kan få support (underhåll eller hjälp) från något företag, någon organisation eller någon individ.
• Det är mer säkert än alternativen (notera: inte absolut säkert).
  • Det är i dagsläget inte måltavla för lika många skadeprogram (p.g.a. en liten men växande marknadsandel).
  • Dess kod inspekteras av fler personer som hittar säkerhetsbrister så att de kan åtgärdas.
  • Det har inga kända bakdörrar eller keyloggers.
  • Den mesta programvaran installeras från pålitliga centralkataloger snarare än genom att köra .exe-filer som laddats ner från diverse platser på Internet.
• Det omges av en passionerad gemenskap av användare och utvecklare.
• Det innehåller otroligt kraftulla verktyg, så som kommandotolken (Bash).
• Man behöver inte ominstallera sitt operativsystem regelbundet (om inte du gör galna saker och därmed tar sönder det regelbundet).
• Det gör allt som de flesta människor behöver från ett operativsystem, och mycket mer.
• Du kan lära dig om mjukavaruteknik
  • …genom att använda det.
  • …genom att läsa dess källkod.
• Det fungerar på väldigt gamla datorer (såväl som nya), och gör dem användbara på nytt.
• Det är en bra utvecklingsmiljö (det kan argumenteras att macOS också är det, eftersom det är ett Unix-likt OS).

GNU/Linux är fri programvara

När vi säger att GNU/Linux är “fri programvara” (eng. “free software”), menar vi att det är fritt som i “frihet”, inte att det är gratis, även om det oftast är det också (distinktionen är viktig att göra på engelska, eftersom “free” kan betyda både och). GNU/Linux är också det vi kallar “öppen progravara” (eng. “open source software”). Fri programvara är en delmängd av öppen programvara, men för det mesta är de två mängderna programvara lika.

Free-software-rörelsen och open-source-rörelsen är två separata rörelser som med olika ideologier kommer fram till samma praktiska resultat:

• Tillgängligheten av ett programs källkod.
• Licensvillkkor som överlåter vissa friheter med avseende på källkoden till vem som helst som får en kopia av den.

Dessa två faktorer har djupgående konsekvenser för den berörda programvaran och dess användare. Källkoden är den mänskligt läsliga versionen av ett program. Alla som har åtkomst till den har de praktiska förutsättningarna att studera vad programmet gör, ändra programmet, och göra härledda versioner av det. Licensvilkoren för källkoden för fri och öppen programvara ger alla som får åtkomst till den de lagliga rättigheterna att använda, läsa, modifiera, och omdistribuera programvaran och dess källkod.

Sådan programvara har en upphovsman, men det “ägs” och kontrolleras av alla och ingen. Det gynnar såväl de underlägsna som stora företag, och skadar endast de som är ute efter att tjäna pengar genom konkurrerande ickefri programvara.

De flesta av argumenten i denna text är på något sett relaterade till, eller konsekvenser av faktumet att GNU/Linux är fri programvara. Det genomgående temat handlar om frihet, valfrihet, integritet, kontroll och självständighet.

De exakta definitionerna av fri och öppen programvara hittas på https://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html respektive https://opensource.org/osd.

Äger du ditt operativsystem?

I dessa tider är många Windows-användare arga. De upplever att deras operativsystem gör saker som de inte samtycker till. Deras förväntningar av att vara allsmäktiga i sina datorer är inte orimliga. Vanligtvis när nu köpt något, äger du det, och om du äger något, har du den yttersta auktoriteten över det.

Men vad gör Windows?

• Windows “uppgraderar” sig själv med tvång till nyare dramatiskt annorlunda versioner med ny funktionalitet.
• Vilka som helst uppdateringar, med vilken som helst funktionalitet kan installeras i Windows av Microsoft. Denna funktion kan sägas vara en universiell bakdörr.
• Windows spionerar på dig och skickar din data till Microsoft. Vi vet detta med säkerhet eftersom Microsoft publicerade statistik om hur Windows 10 används. Det låter inte heller dig att sätta telemetriinsställningen (som påstås bestämma hur mycket data som skickas till Microsoft) till något mindre än “Grundläggande” (“Basic”). Dessa funktioner är, för att utrycka det rättframt, spyware.
• Windows 10 har annonser på diverse ställen, så som i startmenyn, filhanteraren, inloggningsskärmen och i popup-notiser (varför ska det finnas reklam i något som du redan har betalat för?). Det är ganska sannolikt att dessa annonser är riktade baserat på den data som Windows samlar in om dess användare. Dessa funktioner utgör vad vi kallar “adware”.
• Windows 10 låter dig endast ställa in en 12 timmars period per dygn som “aktiva timmar”, då datorn inte automatisk startar om. Ett seriöst operativsystem ska inte starta om av sig självt till att börja med.

Det är som om Windows-användare inte ägde sina exemplar av Windows. Det gör de inte heller. Slutanvändaravtalet (EULA) för Windows 10 säger: “Programvaran säljs inte, utan licensieras” (“The software is licensed, not sold”). Windows-användare äger en licens: ett tillstånd att använda Windows på Microsofts villkor. Detta innebär att det är Microsoft som äger alla exemplar av Windows, och har den yttersta auktoriteten över dem. Microsoft kan göra precis vad de vill, inklusive, men inte begränsat till, alla ovan listade saker.

Jag kan inte säga lika mycket om Apples praxis, men licensieringen för macOS är i samma anda som den för Windows. Jag förväntar mig att Apple gör åtminstone delvis samma saker mot sina anvädare som Microsoft.

Ditt exemplar av GNU/Linux är sannerligen ditt eget. Det svarar endast till dig. Allt är som det ska, så som även Windows-användare förväntar sig av ett operativsystem.

Anpassning

I både Windows och macOS har du ett visst förbestämt grafiskt användargränsnitt. Du har en viss filhanterare, en aktivitetshaterare, en inloggningshanterare, en kärna o.s.v.

GNU/Linux kan bli anpassat i oändlighet. Ett operativsystem kan betraktas som en samling program, staplade ovanpå varandra. I GNU/Linux kan vilket program som helst (som det existerar alternativ för) bytas ut. Vanligen anpassar folk sin skrivbordsmiljö, högst upp på “stapeln” (se mångfalden på subredditen Unixporn (inte faktisk porr)), men du kan också anpassa och byta ut Linuxkärnan längst ner.

Till exempel finns det inte bara en skrivbordsmiljö. Här är en lista på alternativ som jag kommer att tänka på just nu: XFCE, KDE, Gnome, LXDE, MATE, Cinnamon, Unity. Du kan välja vilken som helst av dessa, eller någon annan, eller ingen av dem. Kanske behöver du bara en fönsterhanterare: Openbox, i3, awesome, xmonad, JWM? Kanske behöver du inte ens det, men om du är så duktig på att använda kommandotolken, behöver jag inte försöka övertyga dig om någonting.

Vanligtvis väljer folk en färdigtbyggd “stapel” (en distribution) och anpassar den lite grann (detta rekommenderas för nya användare), men det finns ingenting som hindrar dig från att bygga ditt eget GNU/Linux operativsystem från grunden om du så vill (och har tid och ork).

Mjukvarustöd

Ett ickefritt operativsystem så som Windows eller macOs kan bara underhållas och stödjas av dess skapare. En enskilt företag (eller en individ) kan bara stödja en programvara en begränsad tid; den kommer till slut lämnas utan underhåll (läs: den kommer att dö). Eftersom Windows och macOS är proprietära, kommer versioner av dem, när Microsoft och Apple överger dem, vara döda för alltid (om inte de vid den tidpunkten görs fria, men historiskt sett har det aldrig hänt).

Det enda alternativet i en sådan situation, om du vill stanna kvar i ekosystemet och använda programvara som stöds, är att uppgradera till en nyare version; en version som kan vara dramatiskt annorlunda från vad du faktiskt vill använda, eller, som i fallet med Windows 10, har ondskefull funktionalitet.

Så är inte fallet med GNU/Linux. All fri programvara kommer så länge som det är användbart för tillräckligt många människor, organisationer och företag, fortsätta underhållas på obestämd tid av gemenskapen. Visst, publicerade versioner av de flesta GNU/Linux-distributioner kommer förr eller senare sluta underhållas, men den användbara mjukavaran som de innehåller kommer inte bara försvinna.

Ett färskt exempel på detta är Canonicals beslut att överge deras egna skrivbordsmiljö, Unity, till fördel av Gnome. Ifall Ubuntu var proprietärt, skulle användarna till slut bli tvungna att byta till Gnome om de har som avsikt att fortsätta använda Ubuntu. Det som istället hände var att bara dagar efter Canonicals tillgännagivande, dök det upp förgrening av Unity vid namnet Yunit, som underhålls av gemenskapen. Det verkar därmed som att människor som tycker om Unity kommer (ifall allmänhetes intresse är tillräckligt stort) ha möjligheten att fortsätta använda det, trots att dess ursprungliga skapare kommer att överge det.

Världen kring fri programvara är full av händelser som denna. När användbar, brett använd programvara överges av dess skapare, eller tar en riktning som gemenskapen inte tycker om, förgrenas den.

• MATE förgrenades från Gnome 2 eftersom Gnome 3 var dramatiskt annorluna från tidigare versioner.
• LibreOffice förgrenades från OpenOffice.org när OpenOffice.org verkade vara döende.
• Nextcloud förgrenades från ownCloud, möjligvis p.g.a. oro över maktbalansen mellan företaget ownCloud Inc. och gemenskapen.
• Linux-libre är en förgrening av Linux-kärnan som söker att ta bort de ickefria komponenter som finns i Linus Torvalds ursprungliga version.

Säkerhet

Mindre utsatt

Just nu har GNU/Linux en relativt liten marknadsandel bland operativsystem för PC. Detta gör det ineffektivt för kriminella att utveckla skadeprogram för det, så de fokuserar sina resurser på Windows.

Med det sagt, om min dröm går i uppfyllelse, d.v.s. att både Windows och macOS dör en hemsk död, och GNU/Linux reser sig segrande ur ruinerna (med explosioner i bakgrunden), kommer detta argument inte längre att hålla.

Vid denna tidpunkt är dock Linux-användare relativt säkra från skadeprogram. Ladda bara inte ner skumma saker från Internet.

Linus lag

“Linus lag” säger att “givet tillräckligt många ögon, är alla buggar ytliga (shallow)”. Med andra ord, när många människor tittar på en kodbas, kan de flesta säkerhetsbrister identifieras och snabbt åtgärdas. Huruvida detta är sant, och till vilken grad, är omdebatterat. Det har säkerligen förekommit säkerhetskatastrofer inom fri och öppen programvara tidigare (så som Heartbleed) och fler kommer det säkert att bli.

Linus lag är hursomhelst anledningen till varför många anser att fri och öppen programvara i allmänhet är säkrare än ickefri programvara. Med källkoden tillgänglig för vem som helst att studera, är det potentiella antalet människor som kan granska programvaran mycket större.

För att det dock ska göra någon skillnad, räcker det inte med potentiella människor; faktiska människor behöver faktiskt titta på koden. I fallet med GNU/Linux, en uppsättning programvaruprojekt som är de mest populära och välkända i världen, är det just det som händer. Vi talar här inte bara om volotärutvecklare; enorma företag är beroende av GNU/Linux och dess säkerhet för sin affärsverksamhet. Därför investerar de in det för sin egen skull, men det gagnar hela gemenskapen.

Gemenskap & användarsupport

GNU/Linux har en enorm gemenskap av passionerade användare och utvecklare. Tillsammans utgör de en kollektiv intelligens som besitter en stor mängd information om systemet, in i minsta detalj. Oftast är de villiga att hjälpa dig om du stöter på tekiska problem.

Eftersom kommandotolken (som behandlas mer under sektionen “Kraftfulla verktyg”) är densamma i praktiskt taget alla GNU/Linux-distributioner, oavsett grafiskt användargränssnitt, kommer den support du får troligtvis vara i form av kommandon att köra i terminalen (programmet som visar dig kommandotolken). Därför rekommederas det starkt att du är åtminstone lite bekant med kommandotolken.

Se sektionen “Resurser” för en länkt till en snabbkursvideo om kommandotolken.

Kraftfulla verktyg

Om du bara vill klicka runt i ett grafiskt användargränssnitt, surfa på webben, och spela spel, så är det för det mesta OK. Men GNU/Linux har mycket mer än så att erbjuda.

Vid det här laget har vi konstaterat att GNU/Linux erbjuder dig större kontroll över din dator än någonting annat. GNU-verktygen är manifestationen av den makt du har över ditt GNU/Linux-system. Det viktigaste av dessa är Bash, en kommandotolk som exekverar vilket som helst kommando du ger. Bash kombinerat med en mängd kommandoradsverktyg (“kommandon”) är mycket användbart för att genomföra saker såsom massoperationer på stora mängder filer, automatisering, och redigering av undangömda systemkonfigurationsfiler.

Eftersom du kan installera GNU/Linux på nästintill vilken enhet som helst, på hur många enheter som helst, kan du med dessa verktyg bygga ditt helt egna GNU/Linux-imperium. Så gott som alla enheter i vårt hushåll kör GNU/Linux, vilket öppnar upp en hel värld av interaktioner, integrationer och automatiseringar. Vi har arbetsstationer, bärbara datorer, Raspberry Pis och virtuella privata servrar, och de kan alla synkronisera filer och kommunicera med varandra, antingen periodiskt, som respons på särskilda händelser, eller på mitt kommando. De kan alla användas med samma kommandotolk, samma uppsättning kommandoradsverktyg och för min del samma kunskaper, trots att de är mycket olika varandra.

Se sektionen “Resurser” för en länkt till en snabbkursvideo om kommandotolken.

Återuppliva en gammal dator

Har du en gammal, superseg dator som samlar damm? Kasta inte bort den. Den kan fortfarande vara fullt användbar om den kör GNU/Linux. Det finns speciella lättviktiga distributioner av GNU/Linux för detta syfte, och stödet i Linux för gammal hårdvara är fantastiskt.

Lär dig om operativsystem

Windows och macOS erbjuder ingen möjlighet att kika in på deras insida. Vi vet vissa saker om deras arkitektur, på samma sätt som vi vet att en bil har en motor, ett elektriskt system, och fyra hjul. Men vi kan inte öppna Windows motorhuv, så att säga, och fakstiskt se motorn och studera hur den fungerar.

För personen som är intresserad av mjukvara, och i synnerhet operativsystem, är GNU/Linux ett självklart operativsystemet att titta på. Är det inte underbart att detta operativsystem som är brett använt i verkliga världen, finns tillgängligt för vem som helst att använda och studera? Du behöver inte heller försöka lista ut allt på egen hand. Andra som har gått före kan beskriva det för dig; det finns många böcker skrivna om GNU/Linux inre.

GNU/Linux inom statlig verksamhet

Många stater i världen befinner sig i ett bisarrt predikament; deras IT-system är byggda på Windows (både på servrar och klienter) och MS Office. Varför är det bisarrt? Eftersom det gör dem helt beroende av Microsoft, ett amerikanskt företag. I förlängingen innebär det att deras IT system helt ligger i händerna på USA. En sådan situation är katastrofalt farlig för en självständig nation. Allt är frid och fröjd så länge man är vän med USA, men det kan väl förändras, eller? Windows är verkligen ett vidöppet fönster genom vilket USA kan spionera på vem som helst som använder det, inklusive andra länders statliga organ. De skulle även kunna hålla andra länders statliga IT-system som gisslan, eftersom de skulle kunna tvinga Microsoft att stänga ner dem.

Ryssland, Kina and många andra stater har på grund av problem som dessa bytt till GNU/Linux; det ger dem självständighet, säkerhet och kontroll. Många av dem utvecklar och underhåller sina egna GNU/Linux-distributioner som de fritt kan anpassa efter sina behov. Även den amerkanska staten använder GNU/Linux i stor utsträcking, eftersom inte ens för dem är det rimligt att vara beroende av ett företag, oavsett om det är från det egna landet eller inte.

Sedan finns också frågan om elektroniska statliga tjänster som riktar sig till allmänheten. Ska en medborgare vara tvungen att använda något proprietärt program för att kunna sköta sina (möjligtvis obligatoriska) ärenden med staten? Detta (och många andra ämnen som berörs i denna text) diskuteras utförligt av GNU-grundaren Richard Stallman på https://www.gnu.org/philosophy/government-free-software.html.

GNU/Linux inom utbildning

När skolor överväger möjligheten att undervisa med GNU/Linux, kommer de ofta fram till något i stil med följande:

“Barn behöver lära sig att använda Windows eftersom det är vad deras framtida arbetsgivare förväntar sig att de kan.”

I skolan undervisades jag i att använda Windows. Det var dock frågan om Windows XP, och all Windows XP-specifik kunskap är värdelös idag. Om målet med datorkunskap är att lära eleverna att använda specifika proprietära verktyg, missar den poängen helt och hållet. Barn ska inte läras att bli beroende av någon enskild produkt i hoppet om att den fortfarande är relevant om tio år (troligtvis kommer den inte vara det), utan de ska snarare få undervisning om allmänna koncept som låter dem att enkelt lära sig använda nya program.

Dessa koncept kan kan lika gärna läras ut med GNU/Linux. I själva verket kan de läras ut ännu bättre, eftersom GNU/Linux är transparent, både i dess operation och dess arkitektur.

Vidare ska skolor använda sig av GNU/Linux för att inte vara beroende av ett enkskilt, vinstrivande amerikanskt företag. Microsofts primära intresse är att få mer pengar, och därmed att upprätthålla dagens situation där alla använder deras produkter för att alla andra gör det. Skolor är i en unik position att kunna bryta denna cykel som ger upphov till ett oömsesidigt beroende.

Det finns ockå stora ekonomiska besparingar att göra genom att anamma GNU/Linux inom utbildning, eftersom den helt saknar licensavgifter eller begränsingar på antalet installationer.

Tänk också på listan i sektionen “Äger du ditt operativsystem?” om saker som Windows gör mot sina avändres vilja. Ska ett barn, eller en student på ett universitet, tvingas till att använda ett operativsystem som innehåller bakdörrar, spyware och adware för att denne ska kunna få ett betyg eller bli godkänd på en kurs? Tänk om de helt enkelt inte godkänner användarvillkoren?

Svar på argument emot använding av GNU/Linux

“Jag behöver program X men det fungerar inte på GNU/Linux.”

Det var tråkigt. Jag förstår att det finns professionell programvara för vilken det inte finns ordentliga alternativ på GNU/Linux (jag är den första att medge att Photoshop rent funktionellt är mycket överlägsen GIMP). Jag förstår också att det finns omständigheter (så som vissa arbetsplatser) där du är inlåst i ett givet ekosystem på grund av vad andra runtomkring dig använder, och det kan finnas kompabilitetsproblem mellan plattformarna. Jag är rädd att i sådana fall får man bara vänta på att saker ska bli bättre på GNU/Linux, men i de flesta så blir de faktiskt det i takt med att GNU/Linux marknadsandel ökar.

Däremot finns det många människor som inte behöver sådana program, och som inte behöver delta i något specifikt ekosystem. En intressant poäng gjordes i avsnitt 2 (33:00 - 36:15) av podcasten Ask Noah: Om du är villig att använda den mycket populära Chromebooken med dess Chrome OS (en aktivt begränsad variant av GNU/Linux enligt GNU-grundaren Richard Stallman)), då bör du vara precis lika villig att använda det riktiga GNU/Linux som kan göra allt Chrome OS kan, och mycket, mycket mer därtill. Det bara saknar Googles varumärke och godkännandestämpel.

Det finns ofta mycket kapabla verktyg tillgängliga för GNU/Linux. Här är en icke-uttömmande lista av dem:

“GNU/Linux är svårt att använda.”

Påståendet “GNU/Linux är svårt att använda” är idag mer falskt än sant, och blir kontinuerligt mer falskt. Du behöver inte nödvändigtvis kunna använda kommandotolken (även om den är fantastisk (se sektionen “Kraftfulla verktyg”), och om du någonsin får support, kommer den sannolikt att komma i form av kommandon att köra (se sektionen “Gemenskap & användarsupport”)). Du behöver vanligtvis inte installera drivrutiner själv, eftersom de är inkluderade i Linux. Många moderna skrivbordsmiljöer är mycket finslipade och enkla att använda, så som Gnome, KDE och MATE. Gnome, till exempel, stöds nu av minst två företag; Canonical (skaparna av Ubuntu) och Red Hat (ett mycket framgångsrikt Linux-företag). Om enkel användning är viktigt för dig, se då bara till att välja en lättanvänd GNU/Linux-distribution (få hjälp med det på subredditen FindMeADistro).

En sak som GNU/Linux är garanterad att vara, är annorlunda, och för vissa betyder det “svårt”. Men GNU/Linux i sig är inte längre svårare att använda än alternativen. Vissa har observerat att vana Windows-användare har större problem med GNU/Linux än de som inte vet någonting om datorer: Why Windows Power Users Break Linux.

“Det är svårt att installera GNU/Linux.”

Det är inte svårare att installera GNU/Linux än vad det är att installera något annat operativsystem, men OK, Windows och macOS kommer ofta förinstallerade på nya datorer. Du kan köpa en dator med GNU/Linux förinstallerat från System76 (i skrivande stund säljs System76 bärbara datorer endast med amerikansk tangentbordslayout) eller Dell, eller få hjälp av en individ eller ett företag att installera det på praktiskt taget vilken dator som helst.

“Jag vill spela dataspel.”

Spelande på GNU/Linux blir snabbt bättre tack vare bland annat Steam och grafik-API:t Vulkan. Det ser mycket ljust ut; GNU/Linux kan t.o.m. vara framtiden för PC-spelande.

Dock har jag en Windows-partition från tiden då jag inte visste bättre. Jag behöver väldigt sällan använda den, men när jag gör det, är det vanligtvis för något spel som jag desperat vill spela just nu. GNU/Linux ger gamers samma frihet i mjukvara som PC-gamers redan har i hårdvara jämfört med konsol-gamers.

Resurser

• FindMeADistro subreddit
• Beginner’s Guide to the Bash Terminal (video)